Kungen i diket som alla skådare är ute och fiskar efter

Kungsfiskare Reningsverksbäcken 150209 UG

Kungsfiskare vid Reningsverksdiket 9 februari. Foto Ulf Gustafsson.

Vad är det som gör att det smyger en massa skådare och paparazzis i diket som går mellan reningsverket i Strängnäs och reningsverksdammarna?

Svaret är enkelt vem vill inte se och fota en kung, ja en kungsfiskare naturligtvis om man ska vara korrekt. Det var några år sedan vi hade vinterbesök av kungsfiskare på denna lokal. Vilket får tillskrivas ett par hårdare vintrar. Vintern i år har varit fördelaktig för kungsfiskare och i mellandagarna upptäktes så en kungsfiskare. Denna krabbat är en riktig pralin och att få se den förgyller vilken vinterdag som helst. problemet är bara att han, för vi är hyggligt säkra på att det är en han, inte är så intresserad av mänskligt umgänge utan vill helst fiska i lugn och ro med oss människor på lite avstånd. Som fotograf och skådare kan man tycka att det är lite tråkigt men ibland så ställer han upp på bild men man får vara snabb om man ska få till ett skott som inte enbart visar buskar.

Lycka till med skådandet och glöm inte bort att man i reningsverksområdet även kan få se forsärla, gärdsmyg, smådopping och rödhake vilka även de kan förgylla en gråmulen vinterdag.

Ulf Gustafsson

Vinterfåglar Inpå Knuten 2015

Kungsfågel i Sanda 150123 Gunilla Oleniusson

Kungsfågel inpå knuten. Foto Gunilla Oleniusson.

Nu har ”hela Sverige” räknat fåglar vid fågelmatningarna. Det här är 10:e året som SOF Birdlife arrangerar ”Vinterfåglar Inpå Knuten”. Här i Strängnäs finns det, liksom i övriga landet, väldigt gott om talgoxar, men hittills leder faktiskt pilfink det rapporterade antalet individer! Talgoxen kommer som god 2:a, bara ett 30-tal individer färre. Det kan ju vara så att pilfinkarna oftast sitter stilla längre stunder och därför är mer lätträknade… Talgoxarna far ju runt som tättingar :-)) och är verkligen svåra att räkna! Hittills (27 januari) har 46 olika arter rapporterats från 114 matningsplatser i vår kommun. Bra jobbat! Strängnäs ligger på plats 31 i kommunligan som består av totalt 290 kommuner.

SOF Birdlife har en jättefin statistiksida, där man kan se alla data om rapporteringar från matningar som deltagit, t ex antalet arter och individer.

Några lite ovanligare fågelbordsarter har också rapporterats, själv har jag en tid fått besök av en liten kungsfågel som dagligen helt orädd hoppar omkring under matningen och söker mat. Plötsligt ser blåmesen väldigt stor ut…

Gunilla Oleniusson

Ljus i mörket

Det är så här års svårt att urskilja och i synnerhet fotografera småfåglarna i det gråmulna motljuset. I en al på Visholmen hoppade många små grå silhuetter omkring, oidentifierbara tills jag gick ut på båtbryggan, som löper ut vinkelrätt mot udden. Då fick jag i ”medljuset” korn på både gråsiskor, grönsiskor och minst en steglits, som knaprade på alens kottar.

Steglits i al på Visholmen. Foto Peter Hennix

Steglits i al på Visholmen. Foto Peter Hennix

Fågelskådning från trapphuset

Koltrast plockar oxelbär

Koltrast plockar oxelbär

Man kan komma fåglar nära utan att sitta i ett gömsle. Åtminstone när det utanför fönstret står en oxel pullproppad med smaskiga bär. Från ett fönster i trapphuset vid Roggegatan kunde jag inom några dagar i början av november på fem meters håll fotografera såväl björktrast, sidensvans, bergfink som koltrast, grönfink och blåmes.

Sidensvans slukar oxelbär

Sidensvans slukar oxelbär

Björktrast äter oxelbär

Björkrast plockar bär i oxel

Hårt liv att vara talgoxe

Bild

Den chockade och lätt (?) skadade talgoxen satt länge på balkongräcket, innan den flög iväg.

Det stundar bistra tider för småfåglarna. Matning (se Ulf bloggning härintill) bidrar till överlevnaden, men många faller offer för bland annat katter och rovfåglar. Som den talgoxe som häromdagen förirrade sig in på vår inglasade balkong. Där fanns tyvärr för  fågeln samtidigt vår gammelkatt Rulle, 15 år. Med ålderns rätt är han numera sävlig i sina rörelser, men inte denna gången. Rovdjurinstinkten fick tydligen fart på honom. Blixtsnabbt kastade han sig över talgoxen. Ungefär samtidigt hann jag fram och befriade fågeln, men inte snabbt nog för att helt rädda fågeln. Några bloddroppar på balkonggolvet avslöjade att den blivit rispad under huvudet.

Jag placerade den chockade fågeln på räcket utanför balkonggen. Där satt den i drygt en timme, piggnade till synes till och flög iväg. Oddsen är väl inte stora för att den överlever både chock och blodförgiftning. Men jag hoppas ändå.

Peter Hennix